Alla inlägg under juli 2012

Av Sofia Olsson - 30 juli 2012 20:25


Sent i lördags kväll fick jag ett ryck och drog upp till Sälen för att hälsa på en gammal vän och för att träna hund.

Vilket paradis! Jag har endast varit i Sälen en gång tidigare och det var en herrans massa år sedan och som för dom flesta- vintertid! Hundarna stortrivs här, jättemysig tomt med egna diken och en alldeles egen bäck som porlar så där härligt. Vi har kört kortare pass, både spår och lydnad. Jag börjar bli lite nervös inför brukstävlingen. Jag är precis lika grön som Totte när det kommer till det. Det jag känner att vi måste träna på är framförgåendet........ han börjar iallafall smått förstå vad vi ska göra. Tror inte jag hinner denna höst, men jag ska helt klart komma tillbaka för att sticka till fjäll och vandra lite. Det enda nackdelen är väl dom där satans myggen och knotten. Jag badar både mig och hundarna i myggmedel för minska allt obehag. Alf ser för jäklig ut om man inte använder myggmedel. Hans blod måste smaka extra gott eftersom fästningarna också är helt galna på han.

Well, nu ska vi avnjuta en äppel/rabarberpaj tillsammans med vår käre vän Ruth och Aristo för i morgon så åker vi hem igen. Jag är inte det minsta sugen på det.

ANNONS
Av Sofia Olsson - 26 juli 2012 12:13


Svampplock, bad, film, träning etc är väl det man har hunnit med hittills under semestern. Känns riktigt skönt att inte ha något inplanterat, man kan bara ta dagen som den kommer. Hundarna verkar ha gått ner i semestertempo också. Dom springer ut på morgonen för att kissa, men lika snabbt är dom tillbaka i soffan för att lägga sig på rygg och snarka igen.
Man får passa på att vila upp sig, för igår när jag pratade med en vän så insåg jag ganska snabbt att alla helger under augusti är uppbokade. Well, det är inget jag klagar över men jag glömmer ganska snabbt bort vad jag bokar in mig på och då kan det lätt bli såhär.

Nu ska vi fortsätta slappa lite, senare idag blir det lite shopping.

ANNONS
Av Sofia Olsson - 24 juli 2012 12:39


Ibland sköljer det över mig hur mycket jag saknar Buster. He was one of a kind! Det var tack vare han som fick mig att bli ännu mer förälskad i rasen och hunden som djur. Han var min skugga i 4 1/2 år- där jag var, där var även Buster! Fy fan för den dagen jag lät han somna in, tror fan aldrig jag har gråtit så mycket. Det har gått över 6 år sedan han togs bort, men det ger mig fortfarande en klump i halsen när jag pratar eller tänker på han. Det är verkligen så, jag kommer aldrig få en hund som han igen och ingen kommer kunna ta hans plats. Buster var verkligen Alfons storebror, bästa vännen. Det tog ca 2-3 mån innan Alf vart sig själv igen. Min två grabbar gjorde allt tillsammans. Så när Buster försvann, då vart Alf verkligen ensam. Visst, vår vackra och mycket arga (;-)) lapphund Pirak fanns fortfarande, men dom umgicks aldrig på samma sätt.

Jag saknar han oerhört mycket vissa stunder och idag är det en sådan dag. Tur att han alltid finns med mig.

Av Sofia Olsson - 23 juli 2012 21:02


Vackraste Busan var riktigt på g vid kvällens träningspass <3

Av Sofia Olsson - 23 juli 2012 11:52


I lördags åkte jag och hundarna till Köping Int. utställning. Totte blev 3:a i uhkl utan ck. Jag får se hur jag gör, men antagligen blir det Askersund och sen blir det nog en lite viloperiod för Totte från utställningar. Han känns inte lika pigg på det just nu, och då är det bäst att vila en stund så man inte pressar på för mycket.

Nog om det, nu ska jag berätta om min vackra veteran istället. Jag har verkligen sett fram emot att få visa Alf i veteranklass, och jag kan lova att han har nog längtat lika mycket. Alf är en hund som älskar att få vara med och han gillar verkligen att visa upp sig. Lyckan var total för han när han fick all uppmärksamhet för någon minut. Han blir så glad att han svårt att hålla ihop ibland, han är lite överallt liksom. Hur som helst blev min vackraste Alf bästa veteran för dagen. Han fick CK vilket jag inte hade räknat med, och sen slutade han precis utanför placering i bästa hane (5:eplacering). Min vackraste och gladaste veteran! Vi saknade er, Maria och Alfs enda syster Vera. Jag hade verkligen sett fram emot att få se tokstollarna tillsammans i ringen. Det enda som avslöjar deras ålder är dom gråa stråna över kroppen.

Vi väntade på finalen i någon timme för att domaren inte ens skulle känna på Alf. Jag kan verkligen ta att man inte blir utplockad bland dom främsta tom att vi hamnar sist, MEN jag tycker det är domares plikt att behandla alla hundar lika. Den portugisiska domaren slängde ett öga mot Alf vid genomgången, inget mer. Alla andra hundar klämde han igenom, tittade på deras rörelser och frågade hur gamla dom var etc- inget av detta gjorde han med Alf! Det tycker jag är riktigt illa gjort!

Bjuder på två bilder, en där jag har lyckats med att få han att hålla i säkerhetsnålen på baksidan och en när vi ligger i tältet och vilar. Jag älskar den bilden, den visar verkligen hur nöjd han är över att få va med!

Av Sofia Olsson - 20 juli 2012 17:29


Äntligen!

Nu ska jag bara njuta av att vara ledig i tre veckors tid. Hade man fått önskat så hade man haft ledigt hela juli, augusti och september, men men........ är nog inte ensam om att känna så. Just nu regnar det utanför för fönstret och mig gör det faktiskt inget. Jag kan tycka det är ganska skönt och mysigt när det regnar på sommaren. Det går fortfarande att va ute eftersom det inte är för kallt och man kan ta det lugnt hemma utan att känna att man måste hitta på något bara för att solen är framme. Nä, helt ärligt så ser jag fram emot hösten- det är min årstid! Frisk luft, vackra färger, höstgrytor, stickat, brasa i kaminen. Snart är den här!



Av Sofia Olsson - 18 juli 2012 22:14


När jag är ute med hundarna så är Lily alltid lös. Hon skulle aldrig få för sig att springa efter vilt, dra efter andra hundar/människor, gå på spår etc. Hon har alltid stenkoll på vart man är och är nog aldrig längre bort än 5-6m, och så har det alltid varit.

Nu på kvällen när jag var ute med dom i skogen så var hon plötsligt borta. Jag ropade, visslade....... ja, jag gjorde nog en hel del olika läten för att hon skulle komma tillbaka. Efter någon minut började jag blir orolig, just eftersom hon aldrig har drar. Plötsligt kom hon springandes efter stigen- glad och nöjd, slickandes nöjt runt munnen. Hmm, vad har hon ätit för äckligt denna gång? Tänkte inte mer på det, promenade fortsatte längs stigen.
Lily springer framför mig, hoppar upp på en stubbe (hon har lärt sig att hoppar man upp på saker så får man belöning) och viftar på svansen glatt. Jag stoppar ner handen i fickan för att ta ut tuben med hummerost....... borta!
Förstår att jag hade tappat den men orkar inte leta efter en tub i stora skogen. På väg tillbaka mot bilen så piper Lily iväg till ett ställe jag stannade på tidigare för att fota lite. Väl framme hos Lily ser jag varför hon inte ville komma på inkallning och varför hon hade så bråttom tillbaka- hummerosttuben! Där låg den, söndertuggad och halvt uppäten. Får se hur hon kommer må under natten
:-)

Av Sofia Olsson - 18 juli 2012 19:31


Denna lilla Lucille är ju bara för bedårande 

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se