I lördags var det dax för utställning, Sollentuna Rackethall var platsen. 

Totte tävlade i valpklass, 4-6mån. Mr T placerade sig på en hedrande 3:e plats av totalt 7. Och som vanligt, så skötte han sig som en prins. Men roligast var nog att båda syrrorna var på plats för att göra sina debuter. Majken placerade sig på en 4:e plats medans söta Elsa hamnade precis utanför placering. Brorsan Josef var även på plats, fast han valde att stå vid ringside och studera istället. Men jag hoppas att han snart gör oss sällskap.   Från vä: Garpenborgs Globtrotter, Gregorious, Gudinna & Gudagåva   

Sådär, nu gör vi ett nytt försök efter två års uppehåll i bloggandet     

Vad har hänt då? Flocken har utökats med en ny medlem, Garpenborgs Globetrotter aka Totte, idag 6mån gammal   . Ibland blir det inte som man har tänkt sig. Jag hade absolut inga planer, överhuvudtaget, att utöka flocken med en till hund men ibland vill ödet något annat. Jag åker ofta och hälsar på Maria och Matthias (www.garpenborg.se) när dom har valpar, så även denna gång. Första gången jag träffade G-kullen var dom 5v gamla. Dom rulltade runt på golvet, precis som valpar gör när dom är 5v gamla. Men det var en liten herre som utmärkte sig på en gång- Totte! Vet inte direkt vad det var jag föll för, men föll, det gjorde jag. Jag brukar falla för dom röda men inte denna gång. Denna gång fastnade ögonen på en liten och framåt brindlehane vid namn Globetrotter. Totte var egentligen upptagen, han skulle tillbaka till hans pappas ägare Tuire, som bor i Finland (kennel Rennam), därav namnet Globetrotter. Men efter att ha pratat med Maria och fått ok från Tuire, så fick Totte flytta in hos oss. En sak som jag verkligen inte ångrar- och Alfons och Lily verkar tycka detsamma!

Alfons och Lily........ med dom är det bara bra. Alfons har blivit silverfärgad om nosen, men det är inget som påverkar honom- han är fortfarande full av energi och full av livsglädje. Lily mår bara också bra, men så var det inte för ett par månader sen. Innan Totte flyttade in så var hon väldigt låg, dålig energi etc. Men när Totte flyttade in vart det ännu mer påtagligt- hon vart livrädd för honom, höll sig undan. Många tankar han flyga genom huvudet- kommer det någonsin funka, måste jag ta bort henne nu? Det var en jobbig period, mestadels för att jag såg att hon verkligen inte mådde bra, jag var tom rädd för att hon skulle bita Totte. Tillslut så bokade jag en tid hos veterinären, där togs det olika prover. Efter några dagars väntan fick vi resultatet- kraftig brist på vitamin B12. Jaha, vad betyder det här då, tänkte jag. Men tydligen är det en vanlig åkomma när dom har den sjukdomen som hon har, EPI. Fem stycken sprutor med vitamin B12 och hon är som en ny hund  Hon har blivit helt galen på promenaderna, leker som aldrig förr OCH verkligen älskar Totte. Dom lekar så pass mycket och galet att saker flyger här hemma. Att en sådan liten sak kan vara så viktigt. Läser man om det så kan man faktiskt förstå hur pass viktigt det är, både för djur och människor.

Farbror Alfons då? Han mår som en stjärna. 6 1/2 år har han hunnit bli men det märks inte. I höstas så gick han och jag en kurs i viltspår- något vi ska fortsätta med så fort snön försvinner. Det är så himla kul att se hur han verkligen älskar att träna, han skulle kunna träna och va ute 24/7  . Planerna är att komma igång med hans träning och tävlande igen. Vi har ju ändå lyckats med att få ihop två 1:a priser i LKL 1, dock ett antal år sedan. Men nu är målet med att ta det sista 1:a priset, sen får vi se vad som händer. Men jag ser fram emot när han fyller 8år, då ska vi äntra några veteranklasser   

That's all for now, men jag ska försöka uppdatera lite oftare än vartannat år.

p.s ska försöka uppdater hemsidan också, men då måste jag flörta lite med datageniet först d.s

Ännu en bild på A och hans störta fan Leo

Alfons får dra runt på sin största idol

....vi har inte gått under jorden =) Vi har bara inte så bråttom här ute i skogen.

Som sagt, nu har vi flyttan in i huset (det var ngr veckor sedan iofs).

Vi trivs kanon här ute. Det är så lugnt och tyst. Visst, det kan vara ganska mörkt här ute men när månen lyser starkt på oss....... då blir promenaderna helt underbara. Har hittat två märkta slingor i skogen, en på 4km och en på 8km. Perfekt om man går i sina egna tankar som jag gör ibland. Då behöver man inte oroa sig att gå vilsen.

Ett av Alfons nya favvoplatser ser ni här nedan.  Ett fönster i perfekt höjd. Antingen så står han där eller så sitter han i soffan och kollar ut över sin mark.

Vårat nya lilla hus ute i skogen :)